Bazar books

Bazarprofilen Nic Oxby i intervju

Publicerad: 2015-03-31
Bazarprofilen Nic Oxby i intervju

Först ut i Bazarsatsningen "Månadens Bazar-profil" är formgivaren och grafiske designern Nic Oxby.

1. Hur kom det sig att du började göra bokomslag?
- Jag jobbade som Art Director på en reklambyrå i Köpenhamn 1995 där jag främst sysslade med formgivning för olika skivbolag. Det här var på den tiden Backstreet Boys, Britney Spears och N'Sync härjade på listorna. Via byrån fick jag uppdrag för bland andra förlagen Aschehoug, Tiderne Skifter och Undervisningministeriet. Det var en sidoverksamhet för byrån, men jag upptäckte snabbt att det var intressanta uppgifter och det passade mig.
2. Läser du boken innan du gör omslaget?
- Ja, om det finns möjlighet. Men av hänsyn till förlagens arbetsgång och marknadsföringen är arbetet med omslaget ofta igång innan boken är färdigskriven. Vid de tillfällena får man förhålla sig till vad man kan få för information från bokens författare och redaktören.
3. Vilken bok önskar du att du fått göra omslaget till?
- Philippa Gregorys titlar, bland andra "Den röda drottningen". Jag är djupt avundsjuk på den AD:n som fått använda sublima fotografier, teatersminkörer, sällsynta, dyra och unika kostymer, berömda skådespelare och kreativa grafiker. Jag tycker de är fantastiska.
Omvänt kan jag dock som skandinav konstatera att vi ofta sätter scenen mycket enklare, men lika precist, med väsentligt mindre resurser.
Bland mina personliga favoriter måste jag få säga de böcker jag formgivit om Elvis Presley. Särskilt dem från hans ungdomsår när han spelade på bomullsplantagernas höstfester ståendes på ett lastbilsflak. Man kan ju föreställa sig den stämning som uppstod när världens mest charmerande 18-årige pojke någonsin rullar in på en bomullsplantage i Texas, skakar på sina klarröda byxor för de Moonshine-bedövade invånarna, medan han sjöng rumpan ur brallorna på dem. Farligt värre! Jag har bilder på det. Och tack vare hans outtröttliga fanskara har jag haft äran att formge åtskilliga coffeetable-titlar i ämnet.
4. Är det viktigt för ett förlag att ha ett visst bildspråk?
- Om ja, hur ska man försöka få fram det?
Det väsentliga är att ett omslag är genretroget och sätter scenen för bokens berättelse och stämning på ett sätt som appellerar till dess potentiella publik. Därutöver ska man som designer tillämpa en diversitet som avspeglar böckernas och författarnas mångfald, både om man vill jobba med flera genrer eller om man vill jobba med flera författare inom samma genre.
Det kan finnas tillfällen då det är läge att ha förlagsspecifikt bildspråk, men jag skulle snarare säga att det rör bokklubbar eller utgivare av facklitteratur.
5. Kan ett dåligt omslag stjälpa en bra bok? Kan ett bra omslag göra en bok bättre?
- Det optimala är att hitta en linje mellan bokens historia och omslaget där omslaget tillför något utan att avslöja för mycket. Ett dåligt omslag kan knappast förstöra en god bok, men det kan ju hämma försäljningen. Om en bok inte tilltalar bokhandlarna eller pressen blir den heller inte inköpt eller omtalad. Och så får den potentiella läsarskaran aldrig höra talas om den. Och om omslaget inte är tilltalande fångar det inte ögat och blir inte uppmärksammad, alltså inte heller läst.
6. Läser du böcker på fritiden?
- Just nu läser jag fyra böcker samtidigt. Det är rätt typiskt. Min fritid är begränsad så bokhögen jag vill läsa växer ständigt.
7. Du formger omslagen till många av våra böcker. Är det skillnad att formge omslag för olika länders marknader?
- Det är det. Inte så mycket i förhållande till olika genrer, men i mängden tillgängliga formgivningsresurser. Det skiljer sig stort i antal potentiella läsare från land till land, och från språk till språk, även inom Skandinavien. Och det påverkar i sin tur produktionsbudgeten.
Överlag tycker jag att skandinaviska designers är formidabla när det gäller att hålla en hög standard om man ser till de små språkområden vi tillhör. Rent tekniskt är vi generellt bättre än det mesta jag ser från t ex Spanien, Frankrike, England och USA. Och då är ändå våra budgetar en bråkdel av deras.
8. Hur viktig är egentligen baksidan?
- Framsidan kan få människor till att plocka upp en bok… för att sedan vända på den och läsa på baksidan. Så den är viktig!
Jag skulle vilja säga att framsidan och baksidestexten är övervägande faktorer för en boks kommersiella succé. Det går före recensioner, personliga omdömen… det går före allt!
Personligen försöker jag alltid kreera omslag med ett klart sammanhang mellan fram- och baksida. Men de tekniska kraven till de olika delarna är så klart väldigt olika. Det får man ha med i designen.
9. Har du ett favoritbokomslag? (Eget eller annans, spelar ingen roll.)
- Jag har många favoritomslag, av rätt olika orsaker.
Ur en professionell synpunkt kan något jag inte varit personligen förtjust i vara en favorit. Ibland behöver man designa något som är "nödvändigt" i förhållande till den titel man arbetar med. Då är tillfredsställelsen att den stämmer i förhållande till sina läsare, författaren och min kund (förlaget).
Jag kan också nämna omslag som fungerar estetiskt och i förhållande till de tekniska kriterier omslaget lever upp till: det ska fungera både som en tydlig bild i marknadsföringen men även som "frimärke" på diverse internetsidor.
Personligen kan jag sätta främst de designer som stämmer med bokens författare. Det är "deras barn" som man fått förtroendet att hantera. De är givetvis oftast inställda på att man får fram det bästa ur historien, och i förhållande till att de också gärna vill ha en bästsäljare, men om det kan sluta med att de anser att de fått ett träffande omslag är jag nöjd.
Jag kan verkligen tycka om designen till Cornwells första böcker i serien om Uhtred, Det sista kungadömet och Den vite ryttaren. Det är några helt vanvettiga photoshoplager när man ser hur de är sammansatta! Men de sätter scenen snyggt och enkelt. De är givetvis primärt designade för en engelsk publik, och visar perfekt på den latenta fruktan som engelsmännen ständigt bär för invasion från kusten. Well done! Designen är tillskriven internationella bildbyråer som äger bilderna man har monterat ihop, så jag vet inte vem som satte samman dem. Men jag hoppas att han fick löneförhöjning!
Vem är Nic?
Jag heter Paul Nicolas Oxby. Född och uppvuxen i centrala Köpenhamn. Här bor och arbetar jag.
Jag har arbetat med grafisk formgivning på professionell basis sedan jag som ung startade som mästarlärling på Damgaard Reklame 1986. Då skulle man kunna teckna det man önskade ta fram med en tuschpenna eller pensel, eller sätta det i Letraset™ (first take!).  Eller skära det i rödfolie med en skalpell! Och om man kunde hantera en reprokamera och en tryckmaskin var man på god väg..! Med tanke på den digitala utveckling som har skett sedan dess var det en ovärderlig lektion i formgivning.
När jag startade eget 2000 började bokförlagen raskt fylla upp min tid. Mitt arbetsområde är hela Skandinavien med avstickare till England, USA och Japan. Med Bazar Förlag har jag jobbat sedan 2005.

Hur kom det sig att du började göra bokomslag?
- Jag jobbade som Art Director på en reklambyrå i Köpenhamn 1995 där jag främst sysslade med formgivning för olika skivbolag. Det här var på den tiden Backstreet Boys, Britney Spears och N'Sync härjade på listorna. Via byrån fick jag uppdrag för bland andra förlagen Aschehoug, Tiderne Skifter och Undervisningministeriet. Det var en sidoverksamhet för byrån, men jag upptäckte snabbt att det var intressanta uppgifter och det passade mig.

Läser du boken innan du gör omslaget?
- Ja, om det finns möjlighet. Men av hänsyn till förlagens arbetsgång och marknadsföringen är arbetet med omslaget ofta igång innan boken är färdigskriven. Vid de tillfällena får man förhålla sig till vad man kan få för information från bokens författare och redaktören.

Vilken bok önskar du att du fått göra omslaget till?
- Philippa Gregorys titlar, bland andra "Den röda drottningen". Jag är djupt avundsjuk på den AD:n som fått använda sublima fotografier, teatersminkörer, sällsynta, dyra och unika kostymer, berömda skådespelare och kreativa grafiker. Jag tycker de är fantastiska.
Omvänt kan jag dock som skandinav konstatera att vi ofta sätter scenen mycket enklare, men lika precist, med väsentligt mindre resurser.
Bland mina personliga favoriter måste jag få säga de böcker jag formgivit om Elvis Presley. Särskilt dem från hans ungdomsår när han spelade på bomullsplantagernas höstfester ståendes på ett lastbilsflak. Man kan ju föreställa sig den stämning som uppstod när världens mest charmerande 18-årige pojke någonsin rullar in på en bomullsplantage i Texas, skakar på sina klarröda byxor för de Moonshine-bedövade invånarna, medan han sjöng rumpan ur brallorna på dem. Farligt värre! Jag har bilder på det. Och tack vare hans outtröttliga fanskara har jag haft äran att formge åtskilliga coffeetable-titlar i ämnet.

Är det viktigt för ett förlag att ha ett visst bildspråk?
- Det väsentliga är att ett omslag är genretroget och sätter scenen för bokens berättelse och stämning på ett sätt som appellerar till dess potentiella publik. Därutöver ska man som designer tillämpa en diversitet som avspeglar böckernas och författarnas mångfald, både om man vill jobba med flera genrer eller om man vill jobba med flera författare inom samma genre.
Det kan finnas tillfällen då det är läge att ha förlagsspecifikt bildspråk, men jag skulle snarare säga att det rör bokklubbar eller utgivare av facklitteratur.

Kan ett dåligt omslag stjälpa en bra bok? Kan ett bra omslag göra en bok bättre?
- Det optimala är att hitta en linje mellan bokens historia och omslaget där omslaget tillför något utan att avslöja för mycket. Ett dåligt omslag kan knappast förstöra en god bok, men det kan ju hämma försäljningen. Om en bok inte tilltalar bokhandlarna eller pressen blir den heller inte inköpt eller omtalad. Och så får den potentiella läsarskaran aldrig höra talas om den. Och om omslaget inte är tilltalande fångar det inte ögat och blir inte uppmärksammad, alltså inte heller läst.

Läser du böcker på fritiden?
- Just nu läser jag fyra böcker samtidigt. Det är rätt typiskt. Min fritid är begränsad så bokhögen jag vill läsa växer ständigt.

Du formger omslagen till många av våra böcker. Är det skillnad att formge omslag för olika länders marknader?
- Det är det. Inte så mycket i förhållande till olika genrer, men i mängden tillgängliga formgivningsresurser. Det skiljer sig stort i antal potentiella läsare från land till land, och från språk till språk, även inom Skandinavien. Och det påverkar i sin tur produktionsbudgeten.

Överlag tycker jag att skandinaviska designers är formidabla när det gäller att hålla en hög standard om man ser till de små språkområden vi tillhör. Rent tekniskt är vi generellt bättre än det mesta jag ser från t ex Spanien, Frankrike, England och USA. Och då är ändå våra budgetar en bråkdel av deras.

Hur viktig är egentligen baksidan?
- Framsidan kan få människor till att plocka upp en bok… för att sedan vända på den och läsa på baksidan. Så den är viktig!
Jag skulle vilja säga att framsidan och baksidestexten är övervägande faktorer för en boks kommersiella succé. Det går före recensioner, personliga omdömen… det går före allt!
Personligen försöker jag alltid kreera omslag med ett klart sammanhang mellan fram- och baksida. Men de tekniska kraven till de olika delarna är så klart väldigt olika. Det får man ha med i designen.

Har du ett favoritbokomslag? 
- Jag har många favoritomslag, av rätt olika orsaker.

Ur en professionell synpunkt kan något jag inte varit personligen förtjust i vara en favorit. Ibland behöver man designa något som är "nödvändigt" i förhållande till den titel man arbetar med. Då är tillfredsställelsen att den stämmer i förhållande till sina läsare, författaren och min kund (förlaget).
Jag kan också nämna omslag som fungerar estetiskt och i förhållande till de tekniska kriterier omslaget lever upp till: det ska fungera både som en tydlig bild i marknadsföringen men även som "frimärke" på diverse internetsidor.
Personligen kan jag sätta främst de designer som stämmer med bokens författare. Det är "deras barn" som man fått förtroendet att hantera. De är givetvis oftast inställda på att man får fram det bästa ur historien, och i förhållande till att de också gärna vill ha en bästsäljare, men om det kan sluta med att de anser att de fått ett träffande omslag är jag nöjd.

Jag kan verkligen tycka om designen till Cornwells första böcker i serien om Uhtred, Det sista kungadömet och Den vite ryttaren. Det är några helt vanvettiga photoshoplager när man ser hur de är sammansatta! Men de sätter scenen snyggt och enkelt. De är givetvis primärt designade för en engelsk publik, och visar perfekt på den latenta fruktan som engelsmännen ständigt bär för invasion från kusten. Well done! Designen är tillskriven internationella bildbyråer som äger bilderna man har monterat ihop, så jag vet inte vem som satte samman dem. Men jag hoppas att han fick löneförhöjning!

 

Vem är Nic?

Jag heter Paul Nicolas Oxby. Född och uppvuxen i centrala Köpenhamn. Här bor och arbetar jag.
Jag har arbetat med grafisk formgivning på professionell basis sedan jag som ung startade som mästarlärling på Damgaard Reklame 1986. Då skulle man kunna teckna det man önskade ta fram med en tuschpenna eller pensel, eller sätta det i Letraset™ (first take!).  Eller skära det i rödfolie med en skalpell! Och om man kunde hantera en reprokamera och en tryckmaskin var man på god väg..! Med tanke på den digitala utveckling som har skett sedan dess var det en ovärderlig lektion i formgivning.
När jag startade eget 2000 började bokförlagen raskt fylla upp min tid. Mitt arbetsområde är hela Skandinavien med avstickare till England, USA och Japan. Med Bazar Förlag har jag jobbat sedan 2005.

 

Print